About My Opinionated Blog
- Peter Berglund
- Welcome to my opinionated blog. I usually only write here when I am seriously grumpy about something, which luckily doesn't happen very often. Sometimes I go back and read an old blog post and wonder how I could have been so upset that I actually bothered blogging about it. But at least I usually agree with what I wrote (otherwise I delete the post). I write in Swedish or English, depending on the subject. Välkommen till min sura åsiktsblogg! Här skriver jag oftast enbart när jag är väldigt förbannad på nånting som just hänt, vilket som tur är händer väldigt sällan. Då och då brukar jag gå tillbaks och läsa nån gammal bloggartikel och förundras hur jag kunde reta upp mig så mycket att jag till och med orkade skriva om det. Däremot brukar jag hålla med mig själv i efterhand eller så raderar jag inlägget. Beroende på ämnet eller källan till min surhet så skriver jag på svenska eller engelska.
Thursday, September 15, 2016
Soldater tillbaka på Gotland
http://www.dn.se/nyheter/sverige/gladje-nar-soldaterna-atervande-efter-elva-ar/
Idag beslutade ÖB att låta en garnison på 150 skyttesoldater som övat på ön stanna kvar. Det är första gången Gotland haft fast försvar på många år.
Det är lite skillnad mot när jag gjorde lumpen på LV2 utanför Visby under kalla kriget. Då hade Riksdagen bestämt att Gotland med sitt strategiska läge skulle försvaras med bestämdhet. Militärkommando Gotland hade både flotta och flyg som skulle förhindra fientliga trupptransporter mot ön. Radarstationer som såg halva Östersjön och långt in i Sovjet. Fast och rörligt kustartilleri som skulle förhindra landstigning och luftvärn som skulle försvåra luftlandsättning. Om en fiende ändå landsteg så fanns artilleri som täckte nästan hela ön och tusentals pasarskyttesoldater och stridsvagnar för att slå en motståndare tillbaka till havet. Vi i mitt förband skulle skydda dessa soldater från attackhelikoptrar och attackflyg. Totalt var 15000 armesoldater krigsplacerade på Gotland, vilket motsvarar ungefär hela Sveriges nuvarande armé. Och dessutom fanns då alltså kustartilleriet som utbildades i Fårösund och så flygvapnet i Visby. I stort sett alla vapenföra bofasta gotlänningar ingick och resten kom från Stockholmsområdet. Vi kunde mobiliseras med särskilda koder som kunde meddelas via media utan att allmän mobilisering behövde beordras. Idén var att mobilisera Gotland tidigt i ett krisskede för att försäkra om att stockholmarna skulle hinna över innan kriget bröt ut. De som för tillfället gjorde lumpen på ön, vilket var hundratals, skulle tillsammans med hemvärnet bland annat skydda mobförråd och strategiska mål tills de färdigutbildade förbanden hann mobilisera och ta över. Fullt mobiliserat ansågs det att Gotland var i princip ointagligt.
De 150 soldaterna som nu befäster Gotland är såklart inte en styrka som kan lösa de uppgifter öns försvar hade under kall kriget. Men det är ändå en mångfaldig förbättring och en välkommen symbolhandling. Gotland utgör ca en procent av Sveriges yta, och nu finns drygt en procent av svenska armén på ön. Man kan väl inte direkt säga att Gotland nu är ointagligt, men det är nog rättvist att säga att Gotland nu kan försvaras lika väl som resten av Sverige (dvs egentligen inte alls). Men för en gång skull en positiv utveckling till skillnad från en avveckling.
Idag beslutade ÖB att låta en garnison på 150 skyttesoldater som övat på ön stanna kvar. Det är första gången Gotland haft fast försvar på många år.
Det är lite skillnad mot när jag gjorde lumpen på LV2 utanför Visby under kalla kriget. Då hade Riksdagen bestämt att Gotland med sitt strategiska läge skulle försvaras med bestämdhet. Militärkommando Gotland hade både flotta och flyg som skulle förhindra fientliga trupptransporter mot ön. Radarstationer som såg halva Östersjön och långt in i Sovjet. Fast och rörligt kustartilleri som skulle förhindra landstigning och luftvärn som skulle försvåra luftlandsättning. Om en fiende ändå landsteg så fanns artilleri som täckte nästan hela ön och tusentals pasarskyttesoldater och stridsvagnar för att slå en motståndare tillbaka till havet. Vi i mitt förband skulle skydda dessa soldater från attackhelikoptrar och attackflyg. Totalt var 15000 armesoldater krigsplacerade på Gotland, vilket motsvarar ungefär hela Sveriges nuvarande armé. Och dessutom fanns då alltså kustartilleriet som utbildades i Fårösund och så flygvapnet i Visby. I stort sett alla vapenföra bofasta gotlänningar ingick och resten kom från Stockholmsområdet. Vi kunde mobiliseras med särskilda koder som kunde meddelas via media utan att allmän mobilisering behövde beordras. Idén var att mobilisera Gotland tidigt i ett krisskede för att försäkra om att stockholmarna skulle hinna över innan kriget bröt ut. De som för tillfället gjorde lumpen på ön, vilket var hundratals, skulle tillsammans med hemvärnet bland annat skydda mobförråd och strategiska mål tills de färdigutbildade förbanden hann mobilisera och ta över. Fullt mobiliserat ansågs det att Gotland var i princip ointagligt.
De 150 soldaterna som nu befäster Gotland är såklart inte en styrka som kan lösa de uppgifter öns försvar hade under kall kriget. Men det är ändå en mångfaldig förbättring och en välkommen symbolhandling. Gotland utgör ca en procent av Sveriges yta, och nu finns drygt en procent av svenska armén på ön. Man kan väl inte direkt säga att Gotland nu är ointagligt, men det är nog rättvist att säga att Gotland nu kan försvaras lika väl som resten av Sverige (dvs egentligen inte alls). Men för en gång skull en positiv utveckling till skillnad från en avveckling.
Subscribe to:
Posts (Atom)